Gallowglass

 Den etthundraförsta boken som jag har läst ut i år är "Gallowglass" (1990) av Barbara Vine. Jag såg först denna berättelse i form av suggestiv tv-serie (med Michael Sheen i huvudrollen) och läste sedan boken på svenska och nu, flera år senare, på engelska. "Lille Joe" är ensam och olycklig ung man som kommit ut från mentalsjukhuset. Han är snäll men inte den klyftigaste (inte heller den dummaste, för den delen) och den enda person han bryr sig om är styvsystern Tilly som dock försvunnit ur hans liv. Joe försöker i sin förtvivlan hoppa framför ett tåg men räddas av den belevade och aristokratiske Sandor som tar honom under sina vingars skugga men även avser att ha honom som sin hjälpreda. Sandor berättar en historia om "prinsessan", en kvinna som kidnappades i Italien för några år sedan, och sin roll i det hela. Sandor har farliga planer och efter ett tag dras även Joes rådiga styvsyster Tilly, som nu åter dykt upp, in i hans planer. En stark och obehaglig berättelse om självbedrägeri med oväntat slut. 

Breven

 Den hundrade boken som jag har läst ut i år är "Breven" (2004) av Håkan Anderson. För ovanlighetens skull är författaren en person som jag känner privat eftersom Håkan råkade vara en av mina lärare på högstadiet, en verkligt bildad och kultiverad renässansmänniska. Breven blev hans debutroman (vid 59 år) och är en klurig spännings- och kärleksroman med flera bottnar som behöver läsas uppmärksamt. Håkan har själv sagt att han inspirerats av Nabokov och dennes uppfattning om "romaner som schackproblem". 

En man kommer till Kreta från Gotland för att forska i den gamle vännen Jan Eklöfs försvinnande. Eklöf höll i sin tur på att skriva en biografi över sin gamle granne Ernst Weber, känd men ganska skygg författare. Parallellt med bokens "nu" på Kreta får vi följa berättelserna om Ernst Webers och Jan Eklöfs kärlekshistorier, under 1930-talet respektive 1980-talet. 

Och "breven" i titeln är inget mindre än fem okända brev av Cicero som därefter är det som handlingen på olika vis roterar kring. Kopplat till dessa brev finns hemliga sällskap och ett antal dunkla personer tycks även vilja lägga vantarna på nämnda brev av allt annat än idealistiska skäl. Boken är även en väldig krönika över det moderna Europa i sin storhet och i sitt barbari och kulturpersonligheter som Caspar David Friedrich, Schopenhauer, Heidegger, Dickens, Trollope, Lucretius och Spinoza (samt många fler) fladdrar förbi i denna exposé. Allt som allt en imponerande bok som jag rekommenderar starkt. Håkan skrev även flera uppföljare med en handling som nära anknyter till denna första bok och som även ger en fördjupning av historien. 

Neon - Bright Lights, Big City

 Den nittionionde boken som jag har läst ut i år är "Neon - Bright Lights, Big City" (1984) av Jay McInerney. Tillsammans med bland andra Bret Easton Ellis och Tama Janowitz blev McInerney en av "författarna för MTV-generationen" under 80-talet. Denna debutroman påminner i ton en del om Ellis även om denne inte romandebuterade förrän 1985 med "Less Than Zero". Det är dock samma ganska tomma och meningslösa miljöer som hos Ellis med diverse personer hur de övre samhällsskikten som rumlar runt på fester och pratar om varandra. Ovanligt nog är berättelsen dock tidvis återgiven i andra person, ett ganska udda grepp. En namnlös person som velat bli författare blir istället faktakontrollant på en tidskrift av bättre slag men han sköter jobbet sämre och sämre till följd av fester och eskalerande kokain-intag. Hans snygga modellfru har plötsligt bara lämnat honom och han försöker fylla tomrummet även om det i bakgrunden även finns annat. Blev senare även film med Michael J Fox. Lättläst men inte så originellt om person från provinsen som bränner vingarna i storstaden. I original hette romanen "Bright Lights, Big City" men fick det något meningslösa tillägget "Neon" på svenska. 

Nere för räkning i Paris och London

 Den nittioåttonde boken som jag har läst ut i år är "Nere för räkning i Paris och London" (1933) av George Orwell. Detta är Orwells debutroman och den skildrar hans egna svårigheter som kämpande författare och hur han under en period var fattig i Paris och därefter i det närmaste utfattig i London. Efter diverse turer i Paris blir han "plongeur" (diskare) och jobbar kanske 15 timmar om dagen i en hektisk och brutal miljö präglad av översitteri från högre kollegor. En gång i veckan har man ett backanaliskt supkalas och sedan sover man mest. Han lämnar Paris för ett utlovat jobb i London men sedan jobbet blivit uppskjutet lever han som luffare i trakten av London och skildrar de utslagnas tillvaro på härbärgen. Boken avslutas med en genomgång av den engelske luffarens villkor och livsstil och hur man skulle kunna komma tillrätta något med problemen. Allt som allt en ganska skakande skildring av villkoren för de fattiga och, pinnhålet under, de helt utslagna. 

Snörmakare Lekholm får en idé

 

Den nittiosjunde boken som jag har läst ut i år är "Snörmakare Lekholm får en idé" (1927) av Gustaf Hellström. Romanen, som jag länge har tänkt läsa, är en episk släktkrönika som skildrar ätten Lekholm under tre generationer. Första delen skildrar hur titelns snörmakare, Per Anders Lekholm, får idén att släkten ska bilda sig och stiga uppåt. Allt i grunden för att hans fru kallat honom "beskedligt nöt" och han vill visa att så inte är fallet, on än via andra medlemmar i släkten. Därefter följer en rad växlande öden för släkten på hela skalan från triumfer till djupa tragedier. Andra delen skildrar sedan hur snörmakarens barn stretar på, med fokus på de två mycket olika bröder som kallas "matematikern" och "musikern". I tredje delen får vi så möta barnbarnet Lars Lekholm, nu Dr Charles Holmes, som återvänder till Sverige efter att nesligen ha lämnat landet i samband med ett brott. Han förbereder sig nu för att stå till svars inför det han gjort i samband med faderns sjuttioårsdag. Detta är inte bara en berättelse om en släkt utan även om ståndscirkulation men även en bok om Sverige. Efter en lite trög inledning hade jag svårt att lägga den ifrån mig med sitt myller av släktingar och alla deras växlande öden och äventyr.