Den femtionionde boken som jag har läst ut i år är "Rock dag för dag" (1987) som är sammanställd av en stab medarbetare. Som yngre hade jag boken som referensverk för musikhistoria och även om mycket står sig så är det en del som blivit mer problematiskt med tiden plus att jag stör mig på urvalet. Mest irriterande är förstås alla dessa "födslar och dödslar" son ingen brydde sig om då det hände eftersom jag tycker det är viktigare att (med vissa undantag) koncentrera sig på sådant som märktes när det hände. Exempelvis brydde sig världen inte om att Johnny Rotten eller Paul Weller föddes den och den dagen på 50-talet eftersom de "märktes" först tjugo år senare. På samma vis är författarna extremt förtjusta i att rabbla när bortglömda gamla blues- och countryartister dog på sjuttio- eller åttiotalen utan att världen brydde sig. Vi talar inte direkt Duke Ellington eller Muddy Waters, så att säga. Däremot är det förstås värt nämna undergroundakter som blev stora och vad de hade för sig inför en begränsad krets den och den dagen. Dock finns här vissa felaktigheter (den om Cass Elliott och ostmackan) medan saker som Bob Dylans första möte med Beatles 28 augusti 1964 (med påföljande pårökning) inte nämns alls. Så boken är kanske en smula nattstånden men jag har dock vissa nostalgiska känslor för den än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar