Den sextioandra boken som jag har läst ut i år är "Excess all areas: A Biography" (2014) av Simon Spence. Boken är en skildring av Happy Mondays under deras huvudsakliga existens på 80- och 90-talet. Spence gör även upp med diverse myter kring bandet, exempelvis att de skulle ha varit permanent arbetslösa underklassare från någon håla utanför Manchester. I själva verket var bandets hjärta, bröderna Shaun och Paul Ryder, från medelklassen med en pappa som drog in grova pengar med jobb på postverket och som komiker och revyskådis parallellt. Mycket av mytbildningen kring bandet bygger dock på intervjuer med den fantasifulle (läs: lögnaktige) Shaun Ryder. Exempelvis har jag läst en bok om Britpop där man i inledande kapitel om föregångarna serverar rena felaktigheter om bandet baserat på en kombination av dålig research och Shaun Ryders historier. Dock är det så att myterna kring bandet så småningom kom ikapp verkligheten i vissa avseenden. Inte minst i fråga om droger. Bandet bildades 1982 men från 1985 tog man även in dansaren Mark "Bez" Berry som blev Shaun Ryders ständige följeslagare. Irriterande nog för det övriga bandet var det just Shaun och Bez som ofta gjorde intervjuer och ställde upp för fotosessioner. Efter att ha harvat och släppt singlar samt två LP:s slog man igenom med "Pills and Thrills and Bellyaches" 1990 varefter skivbolaget Factory väntade sig en lika magnifik uppföljare. Inte minst då skivbolaget hade ekonomiska svårigheter. Bandet skickades till Barbados med Chris Frantz och Tina Weymouth som producenter men vistelsen urartade i en drogkavalkad och även om det blev en skiva sålde den inte på långa vägar vad Factory hoppats och bolaget gick i konkurs i november 1992 medan Happy Mondays upplöstes i februari 1993. Därefter sporadiska återbildningar men aldrig med hela bandet och med samma energi. Dock en intressant biografi över ett band som jag själv rentav ägde bootlegs med cirka 1990.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar