Den trettiosjätte boken som jag har läst ut i år är "They Were Divided" (1940) av Miklós Banffy. Detta är den avslutande delen av "Transylvanien-trilogin" och kanske även den starkaste boken av alla tre då det är så mycket som fint rundas av och som även klarnar för läsaren. Boken slutar som en förkastelsedom över den ungerska aristokratin (Banffys egen klass) och dess snäva intressen medan landet sakta men säkert drev iväg mot en storkonflikt. Huvudpersonen, Balint Abady, kan äntligen börja planera för bröllop med sin älskade Adrienne Uzdy men parallellt mörknar det på den internationella scenen med Balkankrigen och diplomatiska förvecklingar samtidigt som det politiska käbblet i Budapest rullar på. Parallellt med Abady skildras även hans kusin Laszlo Gyeroffys fortsatta väg nedför samhällsstegen. Denne bor nu i en liten stuga och lever på tjuvjakt medan han passas upp av en tonårig judisk flicka som i hemlighet älskar den avdankade adelsmannen. Starka drag av melodram men även en vacker och vemodig avslutning på ett verk som lärde mig mycket om regionen Transylvanien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar