Bonniers världshistoria 3: Grekernas värld

 

Den trettiotredje boken som jag har läst ut i år är "Bonniers världshistoria 3: Grekernas värld" (1982) av Hans Furuhagen. Tillsammans med adventskalendern "Stjärnhuset" (1978) så var det nog denna bok (och den efterföljande om Romarriket) som gjorde mig intresserad av antiken på allvar. Ja, att författaren som vi som barn kände som "Hatte" även gjorde en TV-serie om Pompeji gjorde väl inte saken sämre. Boken är mer än 40 år gammal och givetvis finns sedan dess nytolkningar och vissa nya aspekter på antikens sedan dess men i grova drag vill jag, som gammal historiker, säga att denna bok står sig gott och väl för den som bara vill ha en snabb överblick över grekernas historia från de äldsta storrikena kring 1 700 - 1 200 f Kr och ända fram till dess att romarna år 31 f Kr erövrade det sista hellenistiska riket, Egypten. Däremellan möter vi både mytiska och verkliga gestalter ur den grekiska världen: från Homeros och böckerna om Troja och Odysseus vidare till återfödelsen av grekisk kultur med Olympiska spelen 776 f Kr och sedan fram till stadsstaternas framväxt, krigen med perserna, Athen under Perikles, krigen mellan Athen och Sparta, Alexander den store och mycket annat. Allt som allt en bra introduktion att bygga vidare på. 

Och så... dagens Proust!

Ovan: Krigskorset, Croix de Guerre, instiftat 1915. 

På sidan sidan 163 - 187 i sjunde delen, ”Den återfunna tiden” skildras hur berättare sanssar sig efter explosionen nära Jupiens hus, som han tror sprängts i luften. Gästerna samlas dock och ingen är skadad. Berättaren går hem medan han reflekterar över baron Charlus beteende och hur han degenerats. Väl hemma har Saint-Loup varit på besök hos honom och frågat efter ett krigskors som han med all sannolikhet (tror berättaren) glömt hos Jupien. Berättaren reflekterar vidare över det uppsluppna livet i Paris under kriget. Någon dag senare får han veta att Saint-Loup stupat och förkrossad håller han sig inomhus några dagar. Den döde begravs sedan i Combray. Det visar sig att Saint-Loup strax före sin död hade fått Morel arresterad för att ha deserterat men i förvirringen efter dennes död friges Morel och åker till fronte där han strider med tapperhet och får hederslegionen. Berättaren reflekterar över valen efter valet och chocken då Frankrike mötte den ruinerade ryska aristokratin som sökte sig till landet.