Den sjuttiofemte boken som jag har läst ut i år är "Verdun" (1936) av den tyske författaren Edgar Maas, en man som gav ut få böcker och idag är bortglömd. Hans krigsskildring, som byggde på egna erfarenheter, hyllades dock som en av de bästa i genren då den kom ut och är väl värd att läsa. Vi följer berättaren och hans kompani under själva året 1916 och möter de olika personerna i kompaniet och deras högst mänskliga sympatier och antipatier sinsemellan. En rörande scen är då den tillfångatagne fransmannen Francois, som varit med truppen ett tag och hjälpt till att bära sårade och begrava döda, lämnas över till fångläger och tar farväl av "sina" tyskar med en omfamning och "farväl, kamrater". Man påminns om att hat mellan nationer inte är någon naturlag. Stark läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar