Den tionde boken som jag har läst ut i år är "Skisser och berättelser 1905 - 12" (1950) av Hjalmar Bergman. Verket är en sammanställning av alla de noveller som Bergman spred åt olika håll och kanter (ibland under pseudonym eller utan angivet författarnamn) under den aktuella perioden och gavs ut som en del av hans samlade verk under femtiotalet. Boken är ungefär vad titeln säger och ingen novell är längre än cirka 20 sidor, en del är nere på fyra sidor. Det är lite smått och gott men mycket är dystert eller galghumoristiskt angående synen på människor, deras relationer och självbedrägerier. Det finns en kort berättelse om när Napoleon (förste konsuln") lät avrätta hertigen av Enghien, fransk prins, 1804 som jag tyckte bra samt en del som fick mig att ändå dra lite snett på munnen. Jag spanade även efter valfria karaktärer från Wadköping men ingen av dem hade ännu gjort entré förutom i romanen "Hans nåds testamente" (1910).
Och så... dagens Proust!
Ovan: Teckning av ett antal brittiska barn på besök vid karusellen vid Champs Élysées, där berättaren brottades med Gilberte.
a efter att Norpois gått. Fadern säger att sonen lika gärna kan bli författare då han ändå inte kommer att ändra sig och berättaren har blandade känslor inför denna kommentar. Francoise intervjuas om sin kokkonst och jämför restauranger. Man gör nyårsvisiter efter ett strikt schema. Berättaren träffar Gilberte som nämner att hennes föräldrar inte är så förtjusta i honom då det tror han har oärliga avsikter. Han skriver ett brev på 16 sidor till Swann som ändå avfärdar det hela. Han brottas lekfullt med Gilberte och det går för honom. Det brottas dock lite till innan han går hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar