Alms for Oblivion

 

Simon Raven (1927 – 2001) skulle vara värd en essä i sig själv med tanke på hans intressanta och ibland rent bisarra leverne och även om jag kanske lär skriva en sådan text så ska det idag handla om hans huvudverk, Alms for Oblivion (1964 – 76). Verket finns inte översatt till svenska och jag tvivlar på att en översättning någonsin kommer att äga rum.

Denna svit speglar de första närmare trettio åren av efterkrigstiden och även om de inte publicerades i kronologisk ordning så börjar berättelsen med en minnesgudstjänst i England 1945 och slutar med en begravning i Venedig hösten 1973. Raven har sagt att hans tanke var att skildra den vanliga människans tillvaro i efterkrigstidens Storbritannien. Att han skildrar den ”vanliga” människan är dock lite av en sanning med modifikation då huvuddelen av hans porträttgalleri gäller människor ur övre medelklassen och uppåt. Raven skildrar även de områden han kände till något om såsom politikens värld, militärens värld, förlags- och mediebranschen samt den akademiska världen. De generationer han skildrar är de (födda cirka 1927 – 29) som precis var för unga för att slippa delta i andra världskriget.

Det är en gräll värld som Raven skildrar, befolkad av ytliga och ofta väldigt osympatiska människor. Dock är det hela rätt underhållande skildrat. Romanerna kan läsas fristående men det kan ändå vara på sin plats med att ge läsaren en guide till detta väldiga universum, dess kronologi och de viktigare huvudpersonerna.

Romanen Fielding Gray (utgiven 1967) skildrar perioden från cirka juni till september 1945 och vi möter som tonåringar, snart vuxna, några av de senare återkommande huvudpersonerna: Den briljante språkvetaren Fielding Gray, hans ambitiöse men lite sjuklige och fule klasskamrat Somerstet Lloyd-James samt den ständigt framgångsrike överklassaren Peter Morrisson. Dessa tre umgås i vad som i Storbritannien motsvarar gymnasiet och är nu på väg till universitetsvärlden. Ett antal ödesdigra händelser under denna första fredssommar kommer dock att påverka särskilt Grays och Lloyd-James liv för lång tid framåt. I bakgrunden förekommer även den äldre militären kapten Detterling, som förekommer i samtliga senare romaner i mer eller mindre omfattning.

Sound the Retreat (1971) skildrar Peter Morrissons äventyr som värnpliktig i Indien under perioden november 1945 till juni 1946 och hur han där avvärjer en politisk kris. The Sabre Squadron (1966) skildrar den tyskjudiske matematikern Daniel Monds ödesdigra resa till Göttingen 1952 där han i samband med forskning kommer en fasansfull hemlighet på spåren. Han får till viss del hjälp av Fielding Gray, numera yrkesmilitär.

The Rich Pay Late (1964) utspelar sig i London 1955 – 56 med fokus på förlagsvärlden. Utöver gamla bekanta möter läsaren ett antal nya figurer i bokbranschen samt den oförglömlige försupne journalisten och författaren Tom Llewyllyns. Detta är en av de mer komiska romanerna med sina många turer där alla försöker lura alla. Friends in Low Places (1965) utspelar sig i mångt och mycket i samma miljöer. Tom Llewellyn har nu kommit sig upp en smula. Samtidigt återvänder Fielding Gray efter en ödesdiger händelse till Storbritannien och får smärre hjälp på vägen av sin gamla skolkamrat Somerset Lloyd-James.

The Judas Boy (1968) skildrar Tom Llewellyns tid på BBC 1962 samt en resa som Fielding Gray gör till Grekland och Cypern för att rota i en del mystiska händelser på uppdrag av Llewellyn. Places Where They Sing (1970) utspelar sig på det fiktiva Lancaster College 1967 och skildrar den tidens ”motkultur” och dess försök att sprida oro på universitetet.

Come Like Shadows (1972) skildrar en bisarr filminspelning av Odysséen på Korfu 1970 där Fielding Grya är litterär rådgivare. Givetvis hamnar han så småningom i märkliga situationer men undsätts av sina vänner med kapten Detterling och dennes bisarre släkting Earlen av Canteloupe i spetsen. Näst sista romanen, Bring Forth the Body (1974) skildrar en ödesdiger vändning i Somerset Lloyd-James liv 1972 och hur hans vänner därefter nystar i hans förflutna.

Romansviten avslutas med The Survivors (1976) där en stor del av figurerna i hela sviten till sist kommer att samlas för en begravning i Venedig under hösten 1973. Innan dess har Tom Llewellyn och kapten Detterling rotat i ett historiskt mysterium gällande en mystisk engelsman som de hittar på en gammal målning. Efterhand smyger sig även mer och mer övernaturliga eller overkliga inslag in i berättandet.

Allt som allt garanterad underhållning för den som är road av att möta ett välutvecklat persongalleri under en längre tid. Varje bok kan som sagt läsa fristående.

Och så... dagens Proust!

Ovan: berättarens älskade hagtornsblommor

På sidan 154 – 168 i första delen, ”Swanns värld”, skildras hur Francoise får vänta med maten då familjen är sen efter en promenad. Här dyker även de båda ”hållen” under promenaderna upp första gången, dels Méséglise-hållet (eller Swanns håll) och dels Guermantes-hållet. En promenad förbi Swanns egendom Tansonville beskrivs liksom de hagtornsblommor som berättaren älskar så mycket. Olika typer av utseende på blommorna kommenteras. Därefter följer det oväntade mötet med Swanns dotter Gilberte, Madame Swann samt Baron Charlus. Berättaren beskriver hur han omedelbart blir förälskad i Gilberte. Morfadern kommenterar syrligt Madame Swanns relation till Baron Charlus. Berättaren beskriver hur han själv närmast förgudar Swann och dennes familj. Till sist följer berättarens tårdrypande avsked till hagtornsblommorna då familjen återvänder till Paris något tidigare än vanligt.