söndag 1 januari 2023

Eskapismens år!

 

Jag återlanserar härmed min gamla blogg ”Elfenbenstornet” där jag en gång i tiden skrev om litteratur men nu med en lite annan inriktning. Den här bloggen får väl ses som mitt lite hopplösa försök att vara en motvikt i en ytlig influencer-tid och jag kommer skriva om smal finkultur och andra saker som endast en liten (men kanske hängiven) läsekrets kan tänkas vara intresserad av. Det blir små historiska essäer, litteratur, mycket klassisk musik, kanske lite jazz, lyrik, konsthistoria. Ja, det får lite grann bli som det faller sig. Inriktningen kommer i väldigt hög grad att vara inriktad på europeisk kultur, inte minst Tyskland.

Ett av mina många smala projekt under 2023 är att för kanske femte eller sjätte gången läsa ”På spaning efter den tid som flytt” i små portioner och dag för dag ta läsarna med genom boken i små sammanfattningar.


Bloggens manifest är som följer:


Våga vara allvarlig


Våga rentav vara pretentiös utan att skämmas för det


Våga vara tidlös


Våga vara gammeldags


Vi går raskt över till... Dagens Proust



Bild: Sovrum i Louis Seize-stil, kanske som Marcels i Combray. 


Sid 7 - 13 ur första boken, "Swanns värld": Proust inleder sitt verk med att konstatera att han sedan lång tid tillbaka haft för vana att lägga sig tidigt. Härefter följer ett längre resonemang om att vakna upp förvirrad och inte veta vad klockan är, exempelvis om man är sjuk men ändå har valt att ge sig ut på en resa av tvingande skäl. En ny utläggning angående minnen av platser i berättarens liv följer innan han så kommer in på orten Combray, där han tillbringade somrarna, och lättsamt umgänge med en viss Madame Saint-Loup. Han nämner att hans sovrum i Louis Seize-stil livade upp hans annars överkänsliga natur. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar